Glasbitar i halsen
Grymt le mina sömnproblem nu. Kan inte alls sova på nätterna längre, hoppa upp klockan 4 i natt tex.
I torsdas var jag ju på sjukhuset å. Gick bra, å trött var jag som fan. När klockan va 3 så sa jag till att jag ville skriva ut mej. Prata lite med mej sen kunde jag gå.
Var yr och smått illamående och hungrig som fan. Gick ner till affärerna och mötte upp mamma som skulle hämta mej.
Köppte ett par stövlar och 2 par mönstrade strumpbyxor, jätte söta. Sen drog vi å käka.
Sen bar det av till Hennan och jag so i stort sett hela vägen dit och la mej även när jag kom fram. Sen dess har jag haft jätte svårt att sova på nätterna och i huve taget.
De va inte alls som jag förvänta mej fter operationen, hade vänta mej mer smärta. Fick ju smärstillande men tog de inte i början. Kändes som en vanlig halsontsförkylning.
Men nu har man vare olydig och inte alls äte de jag skulle och då har de vare som glasbitar i halsen i stället.
Även ut och gå massa så blir jag mycke värre.
Jag och Simone har ju gått en hel del i helgen, bra för kroppen men fan inte för halsen.
Igår åkte jag hem igen och de va väldigt skönt. Är dock jävligt sur på mej själv. Kanske borde släppa skiten? De är ju flera år sen nu och de har blive mycke bättre. Kanske dags å gå vidare? Fast nu är de kanske för sent? Vad vet jag, jag vet bara att jag kan va ett jävla svin. Förlåt i alla fall!
När jag kom hem var jag inte på bästa humöret men så kom Kristin upp med min påse och fråga om jag ville komma ner och äta och se på tv med dom. Tack! <3 Du betyder så sjukt mycke för mej vännen<3
I torsdas var jag ju på sjukhuset å. Gick bra, å trött var jag som fan. När klockan va 3 så sa jag till att jag ville skriva ut mej. Prata lite med mej sen kunde jag gå.
Var yr och smått illamående och hungrig som fan. Gick ner till affärerna och mötte upp mamma som skulle hämta mej.
Köppte ett par stövlar och 2 par mönstrade strumpbyxor, jätte söta. Sen drog vi å käka.
Sen bar det av till Hennan och jag so i stort sett hela vägen dit och la mej även när jag kom fram. Sen dess har jag haft jätte svårt att sova på nätterna och i huve taget.
De va inte alls som jag förvänta mej fter operationen, hade vänta mej mer smärta. Fick ju smärstillande men tog de inte i början. Kändes som en vanlig halsontsförkylning.
Men nu har man vare olydig och inte alls äte de jag skulle och då har de vare som glasbitar i halsen i stället.
Även ut och gå massa så blir jag mycke värre.
Jag och Simone har ju gått en hel del i helgen, bra för kroppen men fan inte för halsen.
Igår åkte jag hem igen och de va väldigt skönt. Är dock jävligt sur på mej själv. Kanske borde släppa skiten? De är ju flera år sen nu och de har blive mycke bättre. Kanske dags å gå vidare? Fast nu är de kanske för sent? Vad vet jag, jag vet bara att jag kan va ett jävla svin. Förlåt i alla fall!
När jag kom hem var jag inte på bästa humöret men så kom Kristin upp med min påse och fråga om jag ville komma ner och äta och se på tv med dom. Tack! <3 Du betyder så sjukt mycke för mej vännen<3
Kommentarer
Trackback
